Mer om mina tisdagsbestyr
Potatisproblemet är ännu inte löst, men nu har jag i alla fall läget under kontroll (utom kvittona). Grytan har stått och puttrat i flera timmar, så nu doftar det minsann gott härhemma.
Jag skulle förbereda sparrisen, men det slutade med två omgångar som var olika kokta och hade helt olika färger – så det var lika bra att mumsa i sig den ena. Med rosmarinolja och saltflingor (”kosher salt” som de kallas här, när de inte kallas “gourmet salt” – eller är det så man säger i Stockholm?).
För övrigt har jag blivit sparrisoman på gamla da’r. Kanske borde jag köpa en sådan där sparrisångare de säljer på Ikea (i alla fall i New Jersey) så att topparna inte blir överkokta. Fast den sparris jag har kvar är så mjäll att den förmodligen går att grilla direkt, utan överkokning. Den är från Peru.
En av gästerna anmälde idag semi-vegetarianism, så det blir till att fixa till lite hummersoppa (hmmm…ur paket) eller kanske stoppa in lite fler grönsaker i ugnen. Eller ta den asiatiska räksalladen med jordnötter som jag tänkt äta själv, och som sedan omvandlades till potentiellt crostini-pålägg, till henne…
Intressant det där med semi-vegetarianism – köttgrytan är tillkommen med tanke på en av de andra gästerna, som är halvvegetarian så tillvida att hon gärna äter kött och fisk, men inte kyckling och skaldjur!
Dags att gå och köpa vin och kanske små röda bebispotatisar och lite extra glass. Och sedan uppsöka hårsalongen här på min gata – har hittat en som verkar bra och som inte i första hand är specialiserad på afroflätor!
/Gunilla
