Gunillocentrism – web diary of a freelance journalist

Ni har väl inte missat denna fantastiskt roliga granskning:
EXPRESSEN.SE/Första sidan: Läs författarnas egna brev

Nu förstår jag varför jag aldrig får några stipendier från Författarfonden för exempelvis mitt fantastiska Harlemboksprojekt (fast jag fick ett resestipendium à 15 000:– för sex år sedan!): Henning Mankell och Björn Ranelid och andra *behövande* lägger beslag på pengarna. Tur att Lars Weiss fick avslag.
Men nu när jag läst vilka tragikomiska motiveringar författarna skriver inser jag ju också att mina mer prosaiska ansökningsbrev är på tok för trista.

/Gunilla

Det är söndag förmiddag och jag ägnar mig åt min vanliga syssla: att ligga i sängen och lyssna på Godmorgon, världen… Som ni vet sänds det mellan 9 och 11 – och jag lyssnar ungefär samma tid, fast sex timmar senare och via webbradio.

När jag berättade om min söndagsvana för Sveriges Radios förre New York-korrespondent Anders Ask trodde han att jag var galen, och frågade om jag åt Kalles kaviar-mackor samtidigt också. (Hihi, nej, men jag har två askar messmör i kylskåpet…) Radio är toppen om man som jag har ambitionen att leva i Stockholm och New York samtidigt.

Och som Viggo (Cavling) en gång sade, att lyssna på Godmorgon, världen känns som ett lagom seriöst sätt att slippa gå upp.

Snart blir det brunch och lägenhetsspaning i Washington Heights med min kompis Nina, som flyttar hit i januari!

/Gunilla