Två vanliga ovanliga dagar i New York
Idag var första dagen på nästan två veckor som vi överhuvudtaget såg solen här på Manhattan. Det har varit riktigt eländigt regn- och ruskväder – obligatoriskt med gummistövlar och paraplyer – men idag var det lika fantastiskt som det verkar ha varit i Stockholm på sistone!
Annars idag: konsert på Carnegie Hall och shopping på Bloomie’s, båda med Nina (som är utled på småstadslivet i Ann Arbor och måste flygas in till New York med jämna mellanrum).
Min lägenhet förvandlades förresten till filminspelningsstudio på eftermiddagen! Ett tyskt filmteam var här och spelade in en intervju med min flat mate Bibbe om hennes pappa, fluxuskonstnären Al Hansen, och hans umgängeskretsar i Greenwich Village på 60-talet.
Så Sean och Bibbe hade hängt upp hans konst på väggarna och försökt få mitt vardagsrum att se ut som ett fluxuskonstmuseum, åtminstone i filmen. Tyvärr tog de ner tavlorna och collagen igen efteråt, så nu ser det inte alls ut som ett fluxuskonstmuseum längre. Bibbe säger att hon lät som “a frantic little monkey” när hon blev intervjuad.
(Det var tack vare fluxuskonsten jag alls lärde känna Sean&Bibbe, eftersom jag skrev om denna utställning för Svenska Dagbladets nöjesredaktion en gång i tiden.)
Igår: workshop om poängen med att använda videoinspelningar i arbetet för mänskliga rättigheter, med coola organisationen Witness (som jag hoppas jag lyckas sälja in en text om en vacker dag), paneldiskussion på SIPA om orkanen Katrina; tjejsnack med min supersmarta kompis Eva (som berättade att hon klär sig snyggt bl a för att dölja att hon egentligen är en kuf!) på DTUT, the UpTown-DownTown Café Lounge som har billigt rödtjut på eftermiddagarna – och sist av allt vietnamesisk middag alldeles för mig själv på Vermicelli.
/Gunilla
